Olika perspektiv, visioner och lösningar måste inkluderas i styrningen av plast

Vad skulle en fossilfri plastanvändning innebära? Denna fråga undersöks i en ny avhandling från STEPS som visar att både teknologiska lösningar och strukturella samhällsförändringar kommer att behövas för att ställa om. Den ringar in plast som ett klimatproblem och pekar på vikten att inkludera fler perspektiv än enbart plastindustrins.

Ellen Palm har disputerat inom STEPS, vid Miljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet.

Ellen Palm har i sin forskning utgått från sin egen ambivalenta relation till plast.

– Plast bidrar till att jag kan ta mig till jobbet, vara frisk, och äta mat som inte blir dålig. Samtidigt har den en så stor negativ påverkan på miljön, på djur och på människor. Frågan hur vi ska navigera dessa spänningar är vad som har drivit mig, säger Ellen Palm, som precis har disputerat vid Miljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet.

Studerat koldioxidinfångning och hur plastindustrin vill ställa om

Avhandlingen, som baseras på intervjuer, fältstudier och en stor mängd textanalyser, har dels studerat huruvida koldioxidinfångning kan användas som teknik för att producera fossilfri plast, dels hur plastindustrin själv vill ställa om plasttillverkningen. Den visar att det finns många osäkerheter med att använda kolet i koldioxid som råvara för plasttillverkning – idag existerar inga tekniker för att göra det i stor skala och processen kräver ofantliga mängder energi.

Plastindustrin framhåller dock dessa tekniker som avgörande för en omställning, och talar i allt större utsträckning om cirkulärt kol som en potentiell lösning, visar avhandlingen. Cirkulärt kol handlar om att lagra, använda och återanvända kol från alla möjliga typer av produkter – plastavfall, koldioxid, biomassa, alger och ibland fossila bränslen. Visionen bygger på att så mycket kol som möjligt ska ingå i ett cirkulärt flöde, och att nya plastprodukter ska baseras på förnybara eller återvunna råvaror.

Vidare har Ellen Palm undersökt hur plastproblematiken uppfattas inom EU. Resultaten visar tydligt att plast primärt ses som ett avfalls- och återvinningsproblem, vilket i sin tur resulterar i styrmedel och regler som i huvudsak syftar till att minska nedskräpningen och förbättra återvinning och insamling. Plastens klimatpåverkan var det få aktörer som lyfte, även om den bidrar till global uppvärmning i dubbel bemärkelse. Dels produceras majoriteten av all plast av fossila bränslen, dels används fossila bränslen i produktions- och förädlingsprocesser.

– Att ringa in hur olika aktörer ser på plast är viktigt. Hur vi föreställer oss framtiden påverkar också vad som händer i framtiden: vad vi som samhälle väljer att satsa på och prioritera, samt i vilken riktning olika tekniker, som koldioxidanvändning, utvecklas, säger Ellen Palm.

Lyfta blicken och inkludera fler perspektiv

Avhandlingen sammanfattar att en omställning till en plastanvändning med lägre klimatpåverkan kommer att kräva både ny teknik, som exempelvis koldioxidanvändning och kemisk återvinning, liksom mer lågteknologiska lösningar som drastiskt minskad produktion, smartare användning av plast och bättre återvinningsbarhet. Framför allt måste dessa lösningar genomföras parallellt.

– Visionerna om plast, och hur problemen kopplade till plast ska lösas, är idag motstridiga. För att gå mot en framtid där mindre plast produceras, och där den plast som sätts på marknaden tas om hand på ett bättre sätt, måste olika perspektiv, visioner och lösningar inkluderas i styrningen av plast, säger Ellen Palm.

Hon fortsätter:

– Min avhandling visar tydligt att vi måste göra förändringar på alla nivåer, inte minst inom forskningen, politiken och industrin. För att adressera plastens klimatpåverkan kommer det behövas teknikutveckling, innovativa affärsmodeller och nya sätt att styra hur vi producerar och använder plast, avslutar hon.

Här kan du läsa Ellen Palms avhandling vid Miljö- och energisystem, LTH.

Decarbonising plastics – On the technologies and framings of carbon capture and utilisation